Vår minsting har fyllt två år! Här kommer en rapport på läget.

Födelsedagstårtan!

Om jag kortfattat skulle beskriva Winter så lyder det så här:

”Bestämd, temperamentsfull, gråtig men gladare, glad i mat och vältalig. Charmig och rolig. Hakar upp sig på vissa saker, tar rygg på brorsorna”.

Man liksom ser på henne här att hon är lite ”bestämd av sig” 🙂 Säker på sin sak.

Bestämd ja, vår lilla tjej vill minst sagt bestämma och ha det på sitt sätt. Om inte? Gråt, skrik och drama. Hur jag hanterar? Lämnar platsen och påminner om att mamma inte tolererar.

Temperamentet svänger snabbt, ena stunden glad, andra galen. Vissa dagar tassar man på tå, andra säger man ifrån. Den här mamman har kort stubin, dåligt tålamod och är dessutom bullerskadad. Ingen superkombo – men – det finns gott om ljusglimtar och härliga stunder som väger upp. Vilken tur va!

Gråtandet…visst har det minskat, men vissa dagar är det som att bara blotta åsynen av något specifikt utlöser det, om och om igen. Jobbigt? Absolut. Tröttsamt? Mycket. Tips tas gärna emot. Förut kunde vi skoja om att Winter typ skrattade el var glad nån gång i månaden men hon är absolut en glad liten tjej som både skrattar och ler mycket. Ljuvligt härligt tycker vi!

Glass är nog en av favoriterna när det kommer till sötsaker!

Winter gillar att äta, inget snack. Helst inte precis middagsmat utan allt annat. I timmar, vill liksom aldrig sluta. Gärna fyra knäckisar och grönsaksstavar innan middagen – inte konstigt att själva middagen sällan smakar sen… Till skillnad från Wilton – vår förstfödda – så är det svårt att hålla sötsaker ifrån henne när brorsorna får äta. Så det blir en del sött under helgerna, vi gör vad vi kan för att inkludera henne men samtidigt ransonera.

Tjejen kan babbla! Precis som pojkarna så har det gått fort. Det är 5-ords meningar redan (men inte bara el hela tiden förstås). ”Vart tog korven vägen då” – utbrast hon vid middagen när slanten trillade ner i mjölkglaset. Så hon gör sig förstådd, men visst sluddrar hon rappakalja ibland som ingen förstår sig på. Mest svenska, men förstår finska och kan många ord.

Just nu är det cykelhjälmens tid. Och solbrillornas. De är med och på jämt, jääääämt!

Hon kan definitivt charma sin omgivning den här tjejen. Är hon bara på gott humör så kan hon också vara hysteriskt rolig! Gillar att mysa, sjunga, sitta i famnen, kramas och framförallt att bli jagad. Det är drömmen! Hon har en väldigt söt ”springstil” – lite släpande på nåt vis som vi ofta fnissar åt.

Våra barn kan konsten att haka upp sig på saker. Just nu är det exempelvis solglasögon och cykelhjälm. Då ska de helst vara på dygnet runt, i alla lägen. Även i duschen och sängen. Om det blir bråk om den saken? Joooodå. Innan var det ytterkläder på inne. Blev ganska svettigt. Äntligen har hon fattat att det helt enkelt blir för varmt i sommarvärmen, även om hon allra helst fortfarande skulle ha fingervantarna på sig dygnets alla timmar. Till sist sa fröknarna på dagis att ”vantarna har åkt på semester”. Tomteboogie och daddy finger är melodier vi får lyssna på om och om och om igen. Baby shark verkar vara på paus.

Brorsorna är kul att leka med. Winter är en hejare på att hoppa studsmatta – hon hade inget annat val än att lära sig snabbt. Pojkarna slutar inte hoppa bara för att hon är med, tvärtom. Å andra sidan skrattar hon hysteriskt när hon får flyga omkring som en liten vante! Det brorsorna gör, vill Winter göra. Oavsett vad. De vrestlas, brottas, jagar varandra, kör med bilar i ilfart och råddar med maten. Om det är högljudd cirkus hos oss? Alla dagar i veckan. Men våra barn sover bra på nätterna (även om läggningarna kan ta sin tid), tur är då det – så där tankar vi alla energi. Önskar bara att jag inte var så förbaskat lättväckt. Är det inte ett barn som vänder sig i sängen så är det kattor som busar el vinden som viner utanför fönstret. Har lätt 4-6 uppvak per natt… Känner mig oftast inte trött dagtid dock, jag släcker lampan i tid för att få min ”skönhetssömn på 6-8 timmar. Lägger vi oss alltså numera samtidigt som barnen? Yes box, klockan ringer ju för tusan 5 redan! På helgen slår vi till med vuxenkvällar med chips och film! Jag sover fortsättningsvis med pojkarna, Daniel med Winter.

Studsmattan var en bra investering, trots att den tar upp mycket plats!

I övrigt älskar hon att gunga, leka i sandlådan, plocka med sitt kök, vårda sina dockor, dansa och att titta på paddan. Om hon har för mycket skärmtid? Jajjebox. Men man gör vad man kan för att överleva småbarnsåren och lovar sig själv varje kväll att gömma den dagen efter….

Vad tittar hon på då? Helst försvinner hon in på youtube och svipe:ar fritt bland barnprogram men om jag får välja blir det Netflix-serier för barn på finska. Jag tror ni kan gissa var hon oftast hamnar…. (På bilden är jultomteluvan från ett pyjamas kit på, det var också en fas som höll i sig länge…..).

Winter är omtyckt (många nyfikna dagisbarn som vill gulla med henne), hon älskar att vara hos mormor och morfar och har inga problem med att sova över där en natt på helgerna. Skönt för alla inblandade! Det är nyttigt med lite avbrott och pauser och magiskt att hon får så fin kontakt med sina morföräldrar. Farföräldrana då? Jo de har fullt upp med att hänga med pojkarna på helgerna (inte alla men nästan)! De älskar stughäng, att fiska och leka på berget. Njuter vi av att lämna bort barnen på helgerna? JA. Kul för prick alla – annars hade konceptet aldrig funkat. Vi skapar förstås härliga helgminen tillsammans också, viktigt det med.

Födelsedagsbarnet! I ny klänning, med nytt gossedjur och så hjälmen förstås. (Japp, rosa är en favoritfärg!).

Inser nu att hon har något på huvudet på alla bilder! Håret har inte riktigt tagit fart än, vi har klippt det en gång för att bli av med slitet babyhår men jag väntar och hoppas att det tjockar till sig och börja växa mer – för jag skulle gärna labba med lite frisyrer. Men lite mindre hockeyfrilla än sist är det väl. Färgen är någonstans mellan pojkarnas. Wilton är mörkast och Walentin ljusast. Samma gäller nog hudtonen, Wilton har mitt gula pigment, Walentin Daniels vita och Winter är väl någonstans i mitten.

Finns det igenkänning? Vore kul att läsa dina rader. Och hur reder ni ut familjelivet mitt under corona? Vår situation har inte nämnvärt förändrats då vi hållit oss friska, fått behålla jobben och barnen gått på dagis pga att vi har jobb som kräver att vi är på arbetsplatsen. Det har förstås varit färre barn på dagis och skärpta hygienregler = vilket resulterat i väldigt lite vabbande. Det positiva har coronan ändå fört med sig – friskare tillvaro! Självklart har vi inte haft samma sociala umgänge som innan vilket är tråkigt. När vi då och då setts med vänner har det varit med en familj åt gången, utomhus. Våra föräldrar är inte i någon riskgrupp så dem har vi umgåtts med hela tiden. Sen är det inte heller speciellt utbrett på Åland. I skrivande stund är vi uppe i runt 20 fall på nästan 30 000 invånare. Trötta på coronan är vi förstås ändå, och ovissheten den för med sig, men vad hjälper nu det…. Det är minst sagt knäppa tider. Men den här varma starten på sommaren gör förstås allt lite lättare ändå.