Walentin 2 år

Vårt mellanbarn Walentin har precis fyllt två år så här kommer en liten uppdatering. Jag läste i vanlig ordning Wiltons motsvarande uppdatering och jisses vad pojkarna är lika alltså. Hög igenkänning på det mesta! Jag är sååå glad att jag skriver ner alla de här uppdateringarna för det finns inte en chans i världen att jag hade kommit ihåg något annars.

Walentin är fortsatt matglad men till skillnad från Wilton så undviker han allra helst grönsaker och lägger fokus på protein och kolhydrater. (Men han plockar upp från Wilton, så mer och mer grönsaker går ändå ner). Älskar mackor, pannkakor, ägg, korv, russin och vissa frukter. Kvällssmoothien är en storfavorit. För att nämna några förslag. Han är fortsatt vild vid matbordet, det ska lekas och kastas, händer ska doppas i vattenglaset och jag lovar –  vi skulle ha välgödda höns om de fick picka upp alla rester från golvet. Helst vill han springa, hoppa och äta samtidigt.

Vi har försökt hålla honom borta från sötsaker och förutom någon glass på förskolan och tårta till födelsedagen så har det funkat riktigt bra med russin, söta frukter och sockerfria digestive kex som ersättning. Men nu känner jag att jag inte orkar vara så himla petig längre. Vi kör godsaker till Wilton på helgerna och håller oss borta från dem i veckorna. Funkar bra tycker jag. (Önskar att jag själv lyckades tillämpa samma metod, haha!). Han är en stabil kille, står stadigt på jorden med sina ca 14 kg. Vi kör storlek 98 på kläder just nu.

Walentin är en busig, högljudd och bestämd kille. Han pratar för fullt och det ploppar ut ord och tre-ords-meningar dagligen. Det kan vara ”mamma hjälpa bilen”, ”pappa åka träna”, ”mera mörrås (smörgås) tack”… osv. Han plockar upp massor av ord just nu så det går snabbt framåt, både på svenska och finska. Skillnaden mot Wilton är att Walentins tal är lite sluddrigare. Storebrorsan artikulerade ju ovanligt väl redan från början. Här är det lite mer ”normalgrötigt” och mer ”hittepåord”. ”Banan” har gått från ”bogliga” till ”baaaaan”, exempelvis. Han kallar sig själv för ”Money” och lystrar lustigt nog bäst till det. Fattar inte själv kopplingen där men lite roligt smeknamn är det ju. Det här med att han är bestämd och högludd märks dagligen i de flesta situationer, han skriker nämligen rakt ut, högt, så fort han inte får sin vilja igenom och dundrar dessutom på med gråt efteråt. Han om någon vet också hur man blänger på folk. Det här retar ju gallfeber på oss såklart för det blir ett himla liv. Oftast är det ju i situationer med storebrorsan som det krockar. De grälar inte bara lite om vi säger som så. De vill ju såklart alltid ha samma leksak eller vara den som håller i paddan. Puuuuh! Syskonkärlek alltså… Men det ska sägas att de såklart leker fint och håller sams också, ibland. 🙂

Här sitter vi och spanar på en grävskopa som jobbar. Grävskopor är definitivt en storfavorit!

Walentin är en kramgo kille som ofta kommer springandes och ber om en kram eller att få komma upp i famnen. Han är väldigt mån om sina syskon och håller gärna koll på vad de gör. Winter pussar han mer än gärna på, några hundra gånger om dagen. Han har ett dovt och hest, sprudlande skratt och älskar att bli kittlad, leka jaga eller kurragömma. Älskar att köra fram med diverse bilar på golvet så det blir ett hejdundrande liv här hemma. Han är också väldigt nyfiken och vill vara med där det händer. Modigare än brorsan.

Walentin älskar att leka med vatten. Här underhåller han sig ute på fammos och faffas stuga.

Minen på den övre bilden, haha! Här tog han i för kung och fosterland, fort ska det gå!

Bilden är lite suddig men talande; han älskar att pilla med mina armband, hårnålar och klämmor.

Den här sommaren, sommaren 2018 – århundradets varmaste sommar dessutom – så fick vi vattkoppor. Japp, alla tre barnen fick vattkoppor. Walentin var som en prickikorv från topp till tå. Inte den bästa tajmingen i hettan med svett och klåda och inte direkt någon chans att åka och bada. Förutom besvären som de ger så ha vi kämpat med mollusker (vid nyckelbenen, armarna, magen och benen) i måååånader. (Tråkigt när de syns så mycket i sommarkläderna, speciellt när de blir röda under behandling). Inget vill bita på dem. Vi har provat allt, nån polsk kolsvart kräm som kostade skjortan, zinksalva, mikrocid och nu äntligen nopoxivir (ok att ge från 2 år), men inget hjälper tillräckligt fort. Det sistnämnda har absolut fått kål på några så det går ju framåt men vissa är så envisa att det börjar kännas som ett skämt det här. Även om mollusker i sig inte besvärar barn så ser de ju inte roliga ut. Jag tycker de är olustiga faktiskt. De smittar också och jag är så orolig att Winter ska få dem.

Vi har de senaste veckorna märkt att killen är svårlagd på kvällarna. Retsamt när Wilton somnar på 5 minuter och Walentin på 50 (i värsta fall). Vi har därför dragit ner på dagsömnen till 45 minuter (från 60) men det har inte riktigt gett den effekt vi hoppades på. Förskolan har tyvärr 45 min som gräns. Han somnar dessutom snabbt på dagarna och är svårväckt så han verkar behöva den. Nätterna sover han ofta igenom, speciellt om han skulle få sova hela natten i pappas säng. (Jag och Winter sover i eget rum). Men vi lägger alltid killarna i eget rum och egna sängar även om vi VET att de kommer över till pappa VARJE natt. Om jag är ensam hemma över en eller flera nätter med barnen så lägger jag dem i pappas säng och sover själv på madrass med Winter i samma rum. Funkar helt okej, barnen väcker inte varandra men det är klart att man själv inte sover som bäst då och killarna vill upp mycket tidigare än oss tjejer.

Potträningen måste vi ta tag i på riktigt nu. Ge det några helhjärtade dagar. Men vi är ju oftast inte lediga båda två på helgerna och jag orkar inte själv ta kampen när sambon har bortamatcher… Nåja, innan jul vill vi ha honom blöjfri iaf.

Nu kommer jag inte på så mycket mera. Er tur!

Annonser