Wilton 1 år

Long time no see! De senaste månadernas frånvaro beror helt enkelt på flytten, julen, ledigheten och den nya inflytten i Norrköping. Men nu är det dags att summera!

Jag har riktigt uselt minne så innan jag glömmer bort hur de senaste månaderna varit så vill jag få dem nerklottade för min egen skull.

Det blir frågor och svar som upplägg idag.

DSC_4249

Här är jag lite yrvaken på min 1-års dag och öppnar mina allra första paket i pyjamasen! 🎁

Hur gick flytten från Linköping till Norrköping och hur trivs ni nu efter drygt 2 månader?

Vi hittade en lägenhet i sista sekund innan julledigheten och flyttade in i en fyra i början på januari. Ärligt talat så var det en tuff månad. Vi slet vårt hår och var nog mest irriterade över hur mycket saker och skit man samlat på sig under åren. Det tog oss nästan 5 veckor att packa upp allt, då vi fick lösa det själva utan hjälp. Det var inte lätt att få något gjort när en av oss jobbade och Wilton bokstavligen röjde runt överallt samtidigt som vi försökte packa upp och få ordning.

Nu har vi hittat bra rutiner, härligt folk att umgås med och trivs bra i vårt bostadsområde.

Hur har det fungerat med kattorna?

Kattorna fick på grund av flytten vara på Åland hos mina föräldrar (där de trivs jättebra) mellan november och februari. Nu har de bott in sig i Norrköping och trivs bra i lägenheten och med Wilton. Skrollan är lite försiktig och håller sig undan Wilton när han röjer runt som flitigast men kommer gärna och kikar vad som står på när han gråter eller när jag ammar. Kokos gillar hårdare tag och håller sig mer än gärna i närheten av lillen. Vi försöker lära Wilton att klappa försiktigt men visst blir det några tjuvnyp och drag i svansen ibland. Men som sagt så verkar Kokos bara gilla det. Wilton älskar kattorna och ger av ett lyckligt tjut varje gång han ser dem.

DSC_4056

Mamma tycker det är minst lika roligt att öppna paket! 🎈

Wilton fyllde 1 år den 11:e mars. Hur skiljer sig det första halvåret från det andra?

Som jag skrev tidigare var Wilton en superlugn och go liten bebis de första 6 månaderna, lätt att ta hand om, lätt att ta med sig överallt, grät sällan och var oftast nöjd och glad.  Men precis i skiftet 6-7 månader så började vi märka skillnad. Vår lilla bebis växte, antog mer och mer personlighet och förvandlades till en busig liten duracellkanin. Plötsligt var det inte riktigt lika lätt att få middagen, träningen och egentiden ”gjord” så där smidigt längre när Daja var på jobbet. Att sitta och fika med kompisarna i lugn och ro medan han sov i vagnen var visst heller ingen självklarhet längre. Helst ville han vara vaken, åla runt i famnen eller på golvet. Det var väl här någonstans som det där klassiska ”springandet” efter honom började ta fart och det har verkligen inte minskat, tvärtom så skenar vi väl mer än någonsin efter honom. Det blir ju så när man bor i flyttkaos och huserar på olika adresser under lov och inte riktigt har ett barnsäkrat hem…

DSC_4303

Numera kan jag stå helt själv och dessutom ta några steg. De allra första stegen tog jag på min 1-års dag – precis som min mamma gjorde en gång i tiden. 🙏

Berätta lite om hur Wilton tar sig fram!

Ett tag trodde vi att Wilton skulle hoppa över krypstadiet. Vi väntade och väntade medan han ålade fram allt snabbare på golvet. (Han fick upp en jä*la fart!). Han fick prova gå-stolen där han trivdes riktigt bra till en början, men bara i kortare stunder och när vi behövde få armarna fria en stund. Nu är den helt ointressant. (Vi fick för övrigt inte alls till det med hoppgungan – vilken konstig uppfinning). Ganska snart ville han upp från golvet för att undersöka och började luta sig mot soffan,  soffbordet eller TVbordet allt mer. Men så plötsligt en dag i januari, mitt under ett skype samtal med våra vänner så började han krypa! Ganska snabbt därefter ville han krypa upp på saker och nästan dra upp sig själv vid bord och fönsterbräden.

Idag tar han sig upp i soffan själv. Sedan årsskiftet ungefär har han gått med hjälp av vårt stöd – och lagom till 1-års dagen tog han sina första steg! Vilken lycka! Nu blir det alldeles underbart kul att följa utvecklingen framåt. Hans absoluta favorit är nog ändå att köra med sin gå-vagn och speciellt nu när han lärt sig styra den. Brumm brumm låter det varje gång medan spottet yr ur munnen. 🙂

Några hang-ups som han återkommer till varje dag?

Ooo ja! Ljudet av köksmaskiner och kaffemaskinen drar till sig hans uppmärksamhet direkt. Han älskar allt som brummar och låter och vill gärna upp och undersöka. Kattmaten och deras vattenfontän fick flytta upp från golvet, det gick inte att ha dem framme på köksgolvet.  Mina mattidningar och kokböcker som står i varsin hylla, skåpdörrar, kökslådor, Tv bord, byxben, sladdar, eluttag – ja you name it – allt i hans höjd blir ju undersökt och attackerat heeeela tiden. Han verkar inte riktigt förstå ett ”nej” eller så lyssnar han bara inte, för ibland kikar han över axeln – som för att kolla – om vi ser att han gör något olovligt…

Vad gör ni på dagarna?

Hittills har vi oftast vaknat mellan 8 och 9. Men sedan några veckor tillbaka snarare runt 7. Varannan morgon badar/duschar jag Wilton, hans hy har alltid varit lite torr så jag undviker dagliga bad så länge det går (-det börjar bli mer och mer matrester i håret ju mer han äter med egna händer….). Jag brukar låta honom leka en timme innan frukost så att aptiten ska komma igång ordentligt. Vid 11 brukar vi ta en timmes promenad och då passar lillen på att ta sig en lur. Vi varvar cityhäng med hemmahäng och så besöker vi nu och då öppna förskolan så han får leka med lite nya leksaker och kompisar och delta på sångstunderna. Fika eller lunch på stan med vänner hör också till vanligheterna.

Nu när våren och solen kikar fram allt mer så besöker vi gärna någon park och gungar och fikar lite varm choklad (för mig) och majskrokar (för Wilton). När Daniel slutat jobba brukar killarna hänga själva lite så att jag kan förbereda middagen, baka, blogga eller jobba. Ibland dealar jag till mig lite egentid framför en film eller serie. Bara dessa förkylningar slutar avlösa varandra (jag som aldrig var sjuk innan jag fick barn) ska jag ta mig mer till gymmet också. Får jag till 2 flåsigare pass i veckan som kompletterar mina promenader och hemmaträning är jag nöjd!

DSC_4297

Parkmys med mamma! 💙

Hur många tänder har tittat fram?

Åtta tänder, fyra nere och fyra uppe har kommit ut och fler är på väg – det märks inte minst på allt dregglande. Efter flera månaders uppehåll plockades dregglisarna åter fram för att skydda dagens outfit lite. När vi väl kommer ihåg tandborstningen så gör han den gärna själv.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Weeeee! Jag älskar att gunga! 😄

Ammar du fortfarande?

Min plan har hela tiden varit att gärna amma minst ett år el så länge Wilton själv vill. Jag vill gärna grunda med ett bra immunförsvar till honom och dessutom är det så mysigt och helt klart det bästa sättet att trösta honom på och natta honom på när det behövs. Dessutom bidrar ju amningen med positiv energiförbrukning för min del och eftersom amningen aldrig krånglat så känns det inte jobbigt på något vis. Läste dessutom precis att barn som ammas mer än ett år får högre IQ. Så vi tuffar på med amningen ett tag till, ofta blir det flera gånger per dag och natt (tyvärr). Det sistnämnda ska vi börja vänja bort nu, det är verkligen på tiden.

Hur är aptiten hos lilkillen, är han lika glad i mat som sina föräldrar?

Wilton äter oftast med god aptit. Vi har kört mycket på välling (som gröt, inte på flaska, det gick inte hem), gröt, hemlagade puréer (frukt, bär och grönsaks-) och köpta barnmatsburkar med kött, fisk och fågel samt ”klämmisar” när vi är på språng. Jag trodde verkligen att jag skulle laga hans mat själv men efter något misslyckat försök där maten blev som cement lade jag ner det projektet helt. Jag vet ju att det bara rör sig om några månader med köpemat innan han har tänder och ålder nog att äta samma mat som oss. Jag kommer inte laga speciell mat till Wilton utan han får lära sig äta samma mat som oss vuxna redan från början.

Ända fram till nu har han föredragit ganska slät mat utan stora bitar men från en dag till en annan så började han spotta ut den och ville äta själv! Så nu pillar han i sig maten själv med pincettgreppet och så hjälper vi till att fylla på med sked av burkmat. Majs, bröd, kokta grönsaker, frukt, falukorv och hemlagade köttbullar är det vi hunnit prova med hittills. Majskrokar och smörgåsrån har länge varit storfavoriter – och de är verkligen vår muta vid gnäll som alltid finns med i skötväskan.

DSC_4225

Helst av allt pillar jag i mig maten själv samtidigt som jag busar men det mesta hamnar ju förstås på golvet och i haklappen. Det blir ofta superkletigt överallt och så gillar jag att dra geggiga händer genom håret och gnugga in maten i ögonen. Morsan är dock aldrig långt bort med de där jä*la våtservetterna…. 😜

Hur kommunicerar Wilton, pratar han än?

Han babblar på för fullt men på bebis-språk. ”Mamm mamm mamma” ”goggel goggel” ”dääääh” och ”hööööööööh!” hör vi hela dagarna i ända. Och ända sedan har var riktigt liten så ”sjunger” (eeeeeeeeeeeeeeeeeeh) han  i vagnen när han börjar bli trött ända tills han somnar. Mysigt att lyssna på, speciellt när man kör över kullersten!

Små små antydningar till ord börjar krypa fram som ”mamma” och ”tack”. Han förstår var lampan är och härmar oss när vi vinkar, klappar händerna eller räcker ut tungan.

Han blir verkligen bara roligare och roligare att hänga med hela tiden och det är lättare att busa med honom nu än tidigare. Han älskar exempelvis att bli jagad och leka titt ut. Han bläddrar gärna själv i böcker, speciellt de varianterna med ljud till bilderna. Någon längre ro att lyssna till sagostund finns inte riktigt än.

Hur ser sovrutinerna ut dagtid?

Han sover alltid 30-60 minuter vid 11, 15 och 19 – ungefär. Ett fåtal gånger har han lyxat till det med 1,5 timmes lurar dagtid, men det har alltid skett utomhus i vagnen. Senaste veckorna har han dock börjat hoppa över dag- eller kvällsluren….. Bäst och längst sover han utomhus i vagnen, så promenader är alltid ett säkert kort. Han har aldrig varit känslig för ljud och oväsen runt sig när han sover, snarare vaknar han om det blir för tyst.

DSC_4197

Innan jag somnar i vagnen mumsar jag helst på min slickepott. Man kan säga att jag övar på bakningen, jag försöker snappa upp vad mamma sysslar med i köket hela dagarna. Så fort jag hör att en köksmaskin är igång kryper jag dit så fort jag kan! 😛

Hur går nätterna, var och hur sover han?

Ja alltså här har vi vår största utmaning framför oss; Att få honom att sova i sin egen säng (i vårt sovrum) och inte kräva bröstet varje gång han vaknar till mellan oss vilket han fortfarande gör mellan 1-4 gånger per natt. (Jag har låtit honom sova mellan oss så här länge av ren lathet. Det är minst jobbigt för mig om nätterna om han ligger nära och jag enkelt kan amma utan att vakna till för mycket). Han är ganska bökig i sängen, vägrar hålla sig på sin plats. Tumlar runt mycket i alla väderstreck. Inte sällan vi får lyfta tillbaka honom på sin plats under nätterna. Vår önskan är att få egentid på kvällarna, något vi saknat det senaste året då han alltid lagt sig sent, med oss, mellan 22-24. I gengäld har vi förstås fått sköna sovmorgnar till 8-9.30.

Hur planerar ni att lägga om sovrutinerna?

Bra fråga, tips någon?? Jag tror inte på att byta amningen mot välling, hela poängen är ju att vi alla tre ska slippa vakna och få sova hela nätter. Men en sak i taget, först ska vi få bort nattamningen, sen får han allt börja öva på att sova i egen säng. Nappen har han knappt rört sedan han var 5 månader så det blir inte lätt att erbjuda den i stället. Vattenflaskan får stå nära till hands. Någon tipsade om att jag och Daniel ska byta plats i sängen så han att han ligger närmast spjälsängen – så att Wilton inte vaknar och känner doften av mig och mjölken lika lätt. Vi har också fått tipset att släcka ner, varva ner och visa att det är kväll hemma direkt efter middagen. Att ha alla lampor påslagna, att ha TV:n igång på full volym och busa och leka under kvällarna har ju så klart bidragit till att Wilton hållit sig uppe.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

För det mesta är det himla praktiskt med en pappa som spelar fotboll – han slutar ofta tidigt om dagarna så att vi hinner mysa och hänga tillsammans. 💚

Är ni båda föräldralediga?

Som fotbollsspelare fungerar det inte i praktiken för Daniel att vara pappaledig på heltid. En fördel är att han ofta slutar redan runt lunch på dagarna vilket ger honom mycket tid med Wilton iaf. Dagar då han har dubbelpass brukar han komma hem en timme mellan passen och avlasta mig lite. Perfekt att bo nära jobbet! Jag är mestadels föräldraledig till augusti. Vi har precis ansökt om dagisplats.

Hur mycket jobbar du Johanna?

Jag har jobbat från och till vid behov sedan Wilton var ungefär 2 månader. När det passar Daniels schema och mitt jobb så rycker jag in och gör bakpass. Ibland någon dag varje vecka, ibland inget alls på flera veckor. Hoppas snitta 1-2 kortare bakpass i veckan under våren. Jag jobbar hemifrån då och då för mejeriet men mindre än innan. Bloggen tuffar fortsättningsvis på som min roliga hobby.

Jag märker att jag blir en bättre mamma när jag får göra lite annat och eget mellan varven. Det känns viktigt att få ladda mammabatterierna en liten stund varje dag.

Hur fungerar det att åka bil/resa med Wilton?

Vi har faktisk inte alls haft något ressug sedan Wilton kom och har bara rest hem till Åland vilket innebär några timmar i bil och båt. Det brukar gå riktigt bra så länge man planerar in sömn och mat-stop längs vägen. Babblarna samt Lollo och Bernie är populära inslag att visa på mobilen när inget annat funkar! Majskrokar och leksaker är förstås ett måste att ha nära till hands. Jag har märkt att det bästa är att försöka jobba för att undvika att han börjar gråta, för när han väl gör det blir det som jobbigast för alla i bilen….

Har Wilton varit sjuk ofta?

Snorig nos, hosta och feber är det vi tampas med nu och då. Ibland håller det i sig någon vecka medan det andra gånger är övergående på några dagar. Inget värre tack och lov. Han klämmer fingrarna lite nu och då (när han öppnar lådor) och fumlar omkull men inget har resulterat i skråmor, bulor eller sår än, bara någon repa här och där. (Peppar peppar!)

Vikt och längd på ett-års kontrollen?

78 cm och 10,2 kg. Wilton har alltid legat lite över kurvan på både längd och vikt. Han är absolut inte tjock men lång och stabil, ja lagom helt enkelt!

xoxo

Det var allt jag kommer på just nu! Hur går det för er mammor där ute, ni får gärna dela med er av tankar, funderingar, igenkänning, tips – ja vad det nu kan vara! 

Annonser

6 svar to “Wilton 1 år”

  1. vadhandernu 27 mars, 2015 den 14:28 #

    Kul med uppdatering även kring lillkillen!
    Du kommer säkert att få tusenochen tips om nätterna och nattningen, läs och begrunda allt, känn efter vad som kan fungera för er och kör på det!

    Med grabben gjorde vi så att vi lade kvällsrutinen redan vid 4 månaders ålder, och den håller i princip samma än idag, men har såklart utvecklats allteftersom han vuxit till sig.

    Jag tror det absolut viktigaste är att bestämma sig för en rutin och sedan köra på det i vått och torrt minst fjorton dagar. Det största misstaget man kan göra är att ”utvärdera” en rutin redan efter en två tre dagar och göra något liiiite annorlunda då det inte verkar fungera. Och så håller man på så och suprise suprise, barnet hajar inte alls vad som är rutinen eftersom det hela tiden ändrar (been there done that). SÅ, välj rutin och gör EXAKT samma i två veckor. Utvärdera sedan, är detta något som känns bra?! Om inte, justera lite och håll igen samma minst två veckor.

    För att få bort nattamningen tror jag (bara egen erfarenhet) att det inte hjälper att ni byter plats i sängen (men kanske någon fått det att fungera så enkelt? *avis*). Utan antingen måste du sova helt borta hemifrån, eller åtminstone inte i samma rum som grabbarna. Sedan tror jag tyvärr ni får vara beredda på några rejält jobbiga nätter där Daniel får göra allt han kan för att trösta (och erbjuda vatten om ni tänkt det?! det gjorde vi..). Helt personligen tror jag att det skulle vara lika bra att ta ”smällen” med egen säng i samma veva, åtminstone vi väcker varandra mera då vi delar säng, för tro mig, de snurrar inte mindre ju äldre de blir : /

    Lycka till med allt!

    • Johanna 27 mars, 2015 den 21:34 #

      Tack snälla för att du delar med dig av dina erfarenheter, vi ska ta dina tips till oss. Jag tror absolut vi behöver jobba lite mer på kontinuiteten och hålla ut lite bättre, våga skapa rutiner, men det är svårt när man är trött på natten och rädd om grannarnas öron…… Trevlig helg! 🙂

  2. Carina 16 april, 2015 den 21:07 #

    Heej!
    Har inte blivit av att jag läst förrän nu. Hinner inte alls läsa bloggar på samma sätt som innan! Men kul att läsa och jämföra eftersom killarna är precis lika gamla =) Walter började på dagis förra veckan och han tycker att det är SUPERKUL!! Det har verkligen fungerat bra på alla sätt. Han kommer gå 2-3 korta dagar i veckan, så det är lyxschema =) Både jag och Walters pappa jobbar deltid för att kunna ha mycket tid med honom även fortsättningsvis, men jag märker redan att det är bra för oss alla tre att få lite egentid.

    Det är full rulle här hemma också såklart. Vi har börjat vara ute mycket mer vilket Walter älskar. Han går inte ännu men kryper runt i racerfart i gräset och gruset. Klättrar på allt och gör egna små hinderbanor. Så himla kul att följa!

    Härligt att ni hittade en bra lgh i Norrköping tillslut! Vi träffas gärna någon dag. Inte så långt till Nyköping ju =)

    Kramkram

    • Johanna 16 april, 2015 den 21:15 #

      Hej!
      Jag tänkte på dig senast idag, vad roligt att få läsa dina rader. Håller med om att det är full fart framåt, puh! Den där egentiden man norpar åt sig mellan varven är välbehövlig för humöret… 🙂 Jag älskar när jag får åka in och jobba nån dag i veckan. Vi fick precis veta att vi fick vårt förstahandsval på dagis till Wilton i augusti, woop woop! Det blir på en förskola nära oss med finsktalande pedagog på plats vilket vi väldigt gärna ville ha (jag är ju tvåspråkig).
      Vore kul att ses, vi kan väl vänta tills det blir lite varmare och vårigare så vi verkligen kan vara ute och busa med de små utan risk för förkylningar. Vi har verkligen haft alldeles för många i år redan…. Trevlig helg, vi hörs! Kram

      • Carina 16 april, 2015 den 21:33 #

        Absolut, det kan vi göra. Fast Walter kommer nog vara mer eller mindre konstant småsnorig nu haha! Bara att vänja sig! Du kan väl slänga iväg ett mail eller sms framöver när det passar er att ses, jag jobbar som sagt bara deltid så jag har fortfarande mycket lektid 😊 kram

      • Johanna 16 april, 2015 den 21:35 #

        Så är det väl, tycker alltid han blir snorig så fort vi besökt öppna förskolan så det är väl bara att vänja sig inför dagis i höst 😀
        Det gör jag, vi ser till att få ihop en dejt. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: