Gravid i vecka 35

IMG_1999

Bild från v.34 Fick gå via Daniels garderob för att hitta en tröja som täcker hela kulan och inte slutar någonstans på mitten av den…

I onsdags var vi på vårt sista ultraljud, min moderkaka har –  som vi hoppades på –  klättrat högt upp och allt såg bra ut. Jag drog en lättnadens suck att slippa ett eventuellt kejsarsnitt p.g.a. den! 🙂

Vi var också hos barnmorskan och kollade av alla värden och återigen såg allt exemplariskt ut. Vi lyssnade på bebisens hjärtljud både när jag låg på rygg och på sida och barnmorskan kunde höra att det slog starkare när jag ligger på sida. Som tur är brukar jag inte sova på rygg om nätterna!IMG_1977

Jag bjuder på den här osmickrande bilden hos barnmorskan. 😉 Ser varken bekvämt eller avslappnat ut.. Vi ska precis lyssna på bebisens hjärtljud. Här syns hormonranden tydligt på magen. Hoppas klara mig utan bristningar dock… 

I övrigt tycker jag inte läget har förändrats så mycket. Det jobbigaste är inte att jobba eller träna utan att ta sig in och ut ur bilen, ta på sig sockorna (speciellt mina trånga stödstrumpor – vilken pärs!!) och att knyta skorna… det är liksom en stoooor kula i vägen nu. 🙂

Kan ibland känna av lättare kramp i vaderna när jag ska lägga mig att sova men det ska enligt gravidappen avhjälpas med stretchövningar.

Det roligaste med att gå till gymmet just nu är alla fina kommentarer jag får från okända, både barnmorskor och mammor som kommer fram och hejjar på mig för att ”jag orkar träna” och ”är en bra förebild som håller igång trots en stor mage”. Peppande och glädjande faktiskt, jag gör vad jag kan och klarar av. Den gamla klyschan att träning gör dig piggare och gladare stämmer ju onekligen. Jag skulle lätt kunna bli både fet(are), sur och deppig om jag bara hängde i soffan om kvällarna…det är lätt att fastna där.

Har också betat av en del från förra inläggets to-do-list. Fick till en bra lösning i vårt trånga badrum också som jag känner mig mycket nöjd med. Vi har badkar, tvättmaskin, torktumlare och toalett som trängs på en liten yta så så när brorsan kom över med ett skötbord som monteras över halva badkaret jublade jag lite. (Man vill ju ha nära till vatten). För att själva få plats att duscha – utan att skvätta ner hela skötbordet varje gång – så fäste vi det nerfällbara klädsträcket i väggen med en uppochnervänd krok och flyttade (och fäste) halva duschdraperiet in mot väggen (i klädstrecket) så det bildades ett litet duschbås. Fungerar utmärkt och skötbordet hålls torrt!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Skötbord ovanpå bakdkaret och vårt nya ”duschbås”. Funktionell hemmalösning i litet badrum. Mjukaste handdukarna (som ska tvättas – oroa er inte) är inköpta på Hemtex.

Vaccinet är taget, lite mer babykläder är köpta och det mesta är tvättat i parfymfritt tvätt- och sköljmedel. Golvskydd, bordsksydd och förvaringshylla med krokar är också fixat.

Annars går funderingarna mest kring hur vi nattetid ska skydda bebisen mot våra innekatter? De är världens snällaste och goaste men de är vana att sova med oss i sängen eller i alla fall i sovrummet. Så fort vi stänger dörren står de utanför och krafsar och jamar tills tålamodet (för oss alltså) tryter och vi öppnar upp. Får så dåligt samvete av att stänga dem ute trots att de har en stor lägenhet att sova i. Man har ju hört skräckhistorier om kattor som i misstag kväver barn med sin päls eller svans  när de vill ligga nära och sova 0ch på natten har man ju själv sämre koll eftersom man sover. Tips på var man hittar kattskydd för spjälsäng??? Mottages tacksamt! Sänghimmel känns inte tryggt nog.

IMG_1633

Nog ser det ju skönt ut i sängen alltid.. Hur säger man nej till det här myset?  Underbara gullungar! 😉

Annars försöker vi passa på att göra roliga saker ihop just nu medan vi kan (våra föräldrar och därmed de bästa barnvakterna bor på Åland…). Restaurang-, bio- och spabesök är alltså prio ett! Bockade precis  av en härlig tjejhelg med kompisarna i Sthlm men det var nog sista tripen utanför Linkan som jag orkar göra innan det är dags….

Annonser

4 svar to “Gravid i vecka 35”

  1. Catrine 4 februari, 2014 den 21:18 #

    Herregud vad fort det har gått sedan i somras på altanen när vi fick höra om eran lilla hemlighet!! Du är jättefin verkligen, hoppas allt går bra fram till due date och jag hoppas vi får tillfälle att träffa er snart igen! 🙂 puss o kram hälsa mannen din!

    • Johanna 4 februari, 2014 den 21:33 #

      Jag veeeet, snart är det liksom dags – känns overkligt! Tack, känner mig som en flodhäst dock, haha.. Klart vi ska ses, saknar er och vill ha en stadig update snarast! Daja hälsar så mycket. Hälsa James! Puss finaste! 🙂

  2. Anna 5 februari, 2014 den 09:13 #

    När jag var liten och sov i barnvagn ute, sov även vår katt i barnvagnen. Alla förfärades över detta, det var ju farligt för barnet mm. Det otroliga var att när jag vaknade hoppade katten ur vagnen och gick till dörren och krafsade och jamade. Då förstod mina föräldrar att jag hade vaknat.
    När jag själv fick barn, så hade vi hund. Självklart var jag oroligt – man har ju hört historier även där… Men vår hund trodde nog att det var hon som fött :-). För det var full koll på att jag skötte om mitt barn på bästa sätt.
    Är bara djuren trygga i sig själv tillsammans med matte och husse så tror jag att det skall gå bra.
    Lycka till och stort grattis!

    • Johanna 5 februari, 2014 den 09:44 #

      Vilken mysig historia! Det här ger mig hopp om att det kanske löser sig av sig självt, hoppas på det och att kattorna älskar lillen lika mycket som vi kommer göra 😉 Tack för att du delade med dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: