Nu är det dags för en uppdatering om vår förstfödde som fyllde 2 år den 11:e mars!

Wilton är fortfarande en bestämd liten buse. Vild, energisk och i behov av aktivering. Leker helst med sällskap, men det går lite i vågor det där. Han är en riktig klätterapa (ett ord han själv använder) och har klättrat sönder ena kattställningen samt hoppat sönder ett fönsterbräde. Han släpar pallar genom hela lägenheten och tar sig upp med hjälp av dem. Han kör moppe i racerfart, hoppar jämfota sedan länge, springer med lätta steg, snurrar runt och verkar ha tokbra kroppskontroll men det gäller verkligen att ha koll på honom hela tiden ändå! Jag påminner ofta honom om att se sig för bättre när han rusar genom lägenheten. Som tur är så slår han sig nästan aldrig mer än att det gör ont några sekunder. Vi har aldrig behövt använda ett plåster på honom exempelvis, tacksam för det!

En bild från i somras när vi tog selfies 🙂

Wilton älskar förskolan – och vi också. Där har han roligt och lär sig mycket av de äldre barnen. Han går ungefär 20 timmar i veckan och de dagar vi är hemma behöver vi ta oss utomhus en till två gånger, antingen till parken eller öppna förskolan – om vi inte åker till badhuset eller leklandet eller går ner till strömmen och matar änderna. Han gillar fortfarande bilar, flyg, tåg och båtar och framförallt att bygga med lego och att skruva med sina verktyg (han har sett hur pappa gör). Så fort jag lagar mat eller bakar så vill han provsmaka och är extremt otålig. Då är paprika och gurkstavar räddningen! Han vill alltid att maten redan ska vara klar (fast han inte borde vara hungrig). På tal om mat så har vi fortfarande problem med att han äter snabbt och genast vill bort från sin stol så fort han bestämt sig för det. Men klar är han inte, för efter det ska han klättra på oss och smaka på vår mat. Och när han gjort det ska helst alla andra bort från bordet också. Allra helst springer och äter han samtidigt. Min önskan om lugna måltider tillsammans verkar inte hända, haha! Men aptiten är det inga större fel på, hans favoriter är alla sorts frukt (vindruvor!), kokt ägg, avokado, havrepuffar och torkade blåbär/russin som snacks, bröd med smör, mannagrynsgröt med kanel och honung, smoothie (alltid hans kvällsmål), pasta, potatis och kokta morötter. Ja det var lite förslag.

Dagsfärsk bild på födelsedagsfika med pannkakor och smoothie. Redan påväg ur stolen dock…

I höstas var det flyg som gällde för hela slanten. Nu är det mer bilar som gäller!

Potträningen går sakta men säkert framåt, han verkar förstå idéen men vi är lite sega med att vara konsekventa. Målet är att vara blöjfri under sommaren. Tandborstningen avskyr han men det är väl bara att fortsätta nöta och bäst går det i samband med ett youtube sångklipp på engelska om just tandborstning. (Tips!) Han gillar tandkrämen iaf, alltid nåt.

Sover gör han oftast mellan 19.30 och 0.6.00/06.30 ungefär. Han somnar snabbt i vår säng, vi lyfter över honom i egen säng och sen vaknar han alltid på natten och får sova vidare mellan oss. Ett dilemma då han förstör sömnen för oss – han bökar fortfarande runt väldigt mycket och tränger oss nästan ur sängen. Vi måste hitta en lösning för det här. Han somnar nämligen inte om i sin egen säng. På dagarna sover han 30-90 minuter runt lunch.

En cool bild från lekparken i höstas som vår vän Marcus Falk Olander har tagit.

Wilton har länge pratat mycket och verkar förstå precis allt vi säger. Jag tror han ligger i framkant med talet faktiskt. Han härmar mycket ord och utryck och kan säga meningar om 3-4 ord. Det kan vara exempelvis ”mamma komma baka kaka” – och då syftar han på att vi ska baka med play dough. Han räknar (ibland nästan hela ramsan 1-12) och har koll på flera färger. Han kallar sig själv ”Wintou” och pratar om sig själv i tredje person. Så gulligt! Jag tror att talet har samband med att han är framåt och energisk (och får titta mycket på barnprogram, han har ändå inte ro så länge) och inte har haft en napp i munnen (som hämmar talet) sedan han var 5 månader. Vi är då inga pratkvarnar här hemma men kanske säger vi rätt saker och framförallt upprepar vi det han försöker säga. Eftersom han härmar oss väldigt bra så lär han sig nya ord varenda dag. Finskan går det lite segare med men det är mitt fel, ska bli bättre på det! Jag pratar lite för lite med honom, men han hör det iaf på förskolan (en finsktalande pedagog), via barnprogram och alltid av mormor. Bättre än inget och inget att hetsa fram heller trots att det är bra att börja så tidigt som möjligt. För mig är det naturligt att prata finska med mamma (och vissa släktingar) men inte direkt med Wilton.

Bild från Wiltons fasters bröllop i början på juni 2015. (Foto Samuel Stenroos).

På två års-dagen vägde han ca 14 kg och mätte ca 89 cm. Vi använder storlek 92 på byxor, 98 på överdelar, 54 i mössor och 23-24 på skor.

Det var alles. Er tur! Berätta om era ungar, nån som har en tvååring kanske eller bara känner igen sig?