12 tankar på “Pssst…

  1. Åsa

    Åh. Hon är verkligen också en liten juvel. Skönt att ni är på plats på Åland. Önskar er en fin jul och ett riktigt gott nytt år. Många julkramar från oss

    Svara
  2. Therese

    Åh vad roligt och duktig du är med dina uppdateringar🙂 Vi har ju själva tre barn inom spannet av 4 år och 8 månader, två killar och en tjej.

    Vår/min höst har varit fullt ös. Killarna är typiskt grabbiga och haft en del perioder där dom knappt kunnat sitta bredvid varandra utan att bråka. Då har jag och lillasyster kommit springande, hon har lärt sig med allt oväsen och amma när och hur som helst. Äldsta killen är inte jätteintresserad av lillsyster men mellankillen är väldigt kramsjuk och gosig. Dock måste man vara på sin vakt så dom inte ”drar” och försöker bära eller sätta henne upp😂 Jag har barnen 15h på förskola och då myser vi på i lugn och ro. Mina öron och huvud längtar efter några minuters tystnad😊

    Angående middagarna har vi samma problem och försöker vara konsekventa att sitta stilla på sin stol så länge man äter och sen sitter man kvar och pratar eller går från bordet. Sköter man sig inte så får man gå till ett annat rum. Ibland äter vi lite med dom och sen då dom somnat äter vi plock i soffan.

    Vår tjej är snart 4 månader men föddes 8 veckor för tidigt. Hon börjar få mer och mer personlighet, ler och jollrar. Ligga på rygg eller vagn är inge hit så det måste vi öva på. Sova i famnen eller bärdjal/sele är grejen. Dock blev min vardag så mycket enklare då hon blev stor nog att åka den, två armar fria.

    A och O är att hålla allas blodaockernivå. Jag äter dadelbollar, ägg, frukt och annat så man inte ligger lågt och inte orkar med en till konflikt. Tiden 15 och framåt då barnen är trötta och en själv är den mest kritiska.

    Nu ska jag sluta skriva massa strunt. God Jul till er!

    Svara
  3. Therese

    Tack för det🙂 Man blir ju van ”sitt liv” men tänker många gånger vilken annan familj eller person skulle svimma av när värsta kaoset uppstår. Idag när jag hämtade på förskolan var mellersta killen trött (har slutat sova på dagen) = trött/hungrig och allting blir fel. Den äldre killen vill ha lugn och ro men hakar på då lillebror busar. Lillasyster gillar inte babyskyddet och skriker hela vägen hem i bilen. In i lägenheten (vi flyttar till hus i januari), killarna tar sin färdigmixade hallon och blåbärssmoothie och lillasyster får hoppa i selen och somnar. Det är en vanlig dag😂 Jag har tack och lov hög stressnivå och bra på strukturera och planera så vardagspusslet rullar på. Då hinns inte så mycket annat med men så får det vara nu, tiderna ändras så försöker ändå njuta och hinna glädjas åt deras utveckling.

    Är det stor konkurrens och svårt att skilja era killar åt? Våra är helt olika som personer men vill vara med varandra hela tiden. Svårt att hitta en egen identitet.

    Svara
    1. Johanna Inläggets författare

      Skönt att få läsa och känna igen sig lite när det gäller de tuffa delarna 😁
      Killarna är väldigt lika till sättet; busiga, grabbiga, högljudda och gillar att leka ganska vilda lekar tillsammans – då är det mycket skratt och glada miner. Walentin hänger mycket efter Wilton. Men de grälar också en hel del och då handlar det ofta om samma sak: de vill ha samma leksak. Väldigt frustrerande för det kan handla om grejer den ena inte nånsin brytt sig om tidigare. Det jobbigaste är nog dock Walentins gråtande, han kan torr-gråta i eeeevigheter när han inte får som han vill. Det blir jag galen på, där räcker aldrig tålamodet till…

      Svara
      1. Therese

        Låter lika som för oss, full fart hela tiden. Vi måste pausa/dela dom många gånger då dom bara bråkar. Då försöker jag/vi starta en aktivitet typ leka affär och vi måste vara med så intresset stannar kvar längre än några minuter. När vi båda är hemma delar vi alltid upp oss. Våra killar gråter i princip aldrig utan slåss/brottas, förhoppningsvis blir kommunikationen bättre snart.

  4. Sana

    Vad kul att läsa om hur ni har det! Winter är jättesöt! Ser fram emot att läsa mer om flytten! Själv har jag inga barn men har flyttat från Stockholm till London nyligen så njuter av en nystart!

    Svara
  5. Sana

    Jag sa upp mig från mitt jobb i Stockholm, var ledig i flera månader och började sen söka jobb i London! Har alltid velat prova på hur det är att bo här och kände att det var dags! Det bästa beslutet jag har tagit! Trivs så bra. Gott nytt år!! Kram

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s