….Nu har jag uppdaterat ”En bulle i ugnen” här uppe till höger med inlägget ”Walentin 2 månader” längst ner i flödet. Mycket läsning och bilder för er som är nyfikna på den lilla gossen.
Kan också passa på att berätta nyheten att Daniel har skrivit på två nya år för IFK Norrköping. Vi stannar kvar i stan med andra ord och det känns fint! Det fortsätter gå fantastiskt bra för laget trots att så många spelare lämnat efter förra årets guld, så fotbollen är nog extra rolig just nu, speciellt när ingen förväntade sig den här fortsatta framgången riktigt. Och själv har jag ju hittat underbara kompisar att umgås med och har dessutom kvar både kollegor och vänner även i Linköping. Så mig går det ingen nöd på – även om man också önskade att vi samtidigt kunde vara närmare våra åländska vänner och familj och utnyttja avlastning med barnvakt lite oftare. Vi letar hela tiden efter tomt eller hus på Åland eftersom vi alltid planerat för att flytta hem så småningom men än så länge har vi inte hittat ett tillräckligt intressant objekt, så jakten fortsätter och nu har vi ju gott om tid på oss…
Kram till er alla trogna läsare som fortsätter kika in här trots färre uppdateringar och dåliga matbilder – jag gör det jag hinner och mäktar med helt enkelt! Glöm inte att era kommentarer är otroligt peppande.
en smaksak 
Alltid lika roligt att läsa dina uppdateringar kring barnen. Våran äldsta son är född januari 2014 så i princip jämngammal med Wilton. Nu har vi skolat in båda barnen på förskolan. Första sjukdomen (feber) kom efter sista inskolningsdagen. Bara vänja sig.
Våran äldsta har inte kommit igång med talet ännu så vi går hos logoped men hoppas det lossnar snart. Könner ni av trotsåldern ännu?
Lillebror 18 månader är stor kille nu. Envis, matglad och mammig 🙂 Ammade honom i nästan 16 månader sedan var all ork slut. Tur att han inte protesterade utan accepterade slutet. I efterhand glömmer man hur man mådde och sömnbristen. Det är väl räddningen 🙂 När jag var hemma med bpda, storebror var 15h/vecka på förskolan var det fullt upp. Jag hann ingenting och var ingen rolig partner. När man ammar så blir det ju automatiskt jag som mamma som blirstyrd av det. Jag ångrar inte amningen och är glad och stolt att vi klarade det. Inte lätt med två små barn samtidigt. Lycka till!
Att Wilton är lite trotsig mellan varven kanske är en reaktion av att han blivit storebror..och tappat lite av uppmärksamheten tänker jag. Jaa du, de där 15 timmarna på förskolan är ett skämt, ett hån! Man hinner ingenting under tiden! Tack vare att jag (försöker hinna) plugga så kan vi utöka tiderna lite men ärligt talat hinner jag knappt öppna böckerna! På kvällarna är man ju dödstrött så känner igen det där med tråkig partner. 🙈 Jag ser också bara fördelar med amning så hoppas och vill amma minst ett år! Tack för dina rader, vad kul att läsa.
Oh vad mysigt ni verkar ha det, men jag förstår också att det är påfrestande och jobbigt! Både saknar och inte saknar småbarnsåren. Mina tjejer är ”stora” sju och tio och det blir ingen mer bebis! Minns att jag tyckte att allt gick lättare med min andra när det gällde sömn och rutiner, men sen ska som sagt den stora underhållas. Vi hade väldigt mysiga amningsstunder; när jag ammade den lilla läste jag samtidigt för den stora. På så vis blev hon delaktig och behövde inte känna sig utanför. Så det är ett tips!
Bra tips! Walentin ammar så korta stunder (grädde i brösten? 😀) så jag skulle nog knappt hinna öppna en bok – men värt att testa!